Tegelepoken

Länge var namnet Heby nära förknippat med tegel, framförallt taktegel. Vart sjätte tak sägs ha prytts med tegel från detta område. Konsten att slå tegel kom till Sverige med klosterväsendet. Under flera århundraden var det fråga om tillverkning i liten skala, för det egna behovet eller för avsalu till den närmaste omgivningen. Teglet handslogs och brändes i enkla ugnar. Men under andra hälften av 1800-talet förändrades förhållandena. Byggnationen ökade. Nu efterfrågades även tegel till taken, något som dittills mest förekommit på högrestånds- och kyrkobyggnader.

Jordbruket moderniserades och efterfrågan på dräneringsrör i tegel ökade. En marknad för tegelprodukter växte fram. Samtidigt inleddes mekaniseringen av tillverkningen. Maskinerna kom in i bruken och handslagningen ersattes av sträng- och formpressning; metoder som fortfarande används vid taktegeltillverkningen – om än med betydligt modernare maskiner. I ringugnen med sina sammanbyggda kamrar kunde man bränna kontinuerligt. Senare utvecklades flamugnen för taktegel och rör. På våningsplanen ovanför ugnen torkades råteglet. Från hantverksmässig tillverkning under en kort säsong hade tegelnäringen utvecklats till en industri där man kunde framställa tegel året om.

I Hebydistriktet fanns goda förutsättningar för tegeltillverkning. Här fanns leran, smidig, formbar och särskilt lämplig till taktegel och rör. Den höga järnoxidhalten gav det brända teglet en varmt röd färg och gjorde det extra eftertraktat. I de skogrika omgivningarna fanns virke till de bränslekrävande ugnarna. Det geografiska läget var utmärkt och när järnvägsnätet byggdes ut, först med norra stambanan som drogs förbi Heby år 1873, fick man goda transportmöjligheter. Nu kunde man konkurrera med sjöbruken vid Mälaren och sälja tegel till en allt större marknad. Utvecklingen gick fort. Gamla tegelbruk byggdes ut och nya anlades; höga röda träbyggnader av så kallad Svedalatyp. Från ett fåtal små bruk med 3-4 anställda år 1870, till som mest 12 tegelbruk i drift samtidigt i nuvarande Heby kommun. Enbart i Heby samhälle fanns 5 bruk. Redan år 1900 tillverkades 25 % av landets taktegel i distriktet, 1950 var det 50 %. Vid ett tegelbruk tillverkades även blomkrukor ända in på 1950-talet.

Heby hade blivit tegelmetropol. Ännu in på 1950-talet nådde ett brev med adressen ”Tegelmetropolen, Sverige” sin mottagare, men snart skulle nedgången komma. När Heby Tegelverks disponent Sven Sköldberg skriver om tegelnäringen 1953, konstaterar han att teknikens framsteg har gjort att de röda ”förvuxna ladorna” kommer att försvinna.Vittinge tegelbruk brann ner 1955 och i dess ställe byggdes ett modernt bruk upp; idag är det landets enda tillverkare av taktegel. Några år senare, när Norra tegelbruket i Heby samhälle förstördes av eld, byggdes det aldrig upp.

En gång växte Heby fram som ett industrisamhälle tack vare tegelbruken, under ett par decennier lades de nu ner, ett efter ett. Andra takmaterial konkurrerade samtidigt som bristande investeringsvilja hade gjort tillverkningen otidsenlig och olönsam. Olsson & Rosenlund, vars tvåkupiga takpanna blev standardmodell, när SIS-märkningen infördes, lades ner 1980 som det sista av Svedalabruken. När det revs några år senare, lär det ha varit den största sammanhängande träbyggnaden i Norden, kanske till och med i Nordeuropa. Därmed var en hundraårig tegelepok i Heby till ända.

Stängt tillsvidare

På grund av översvämning har vi tyvärr stängt tillsvidare. (uppdaterad 30 september 2023)

Öppettider

Museet är öppet lördagar och söndagar 12-16 under perioden 1 maj till och med första veckan i oktober. Under juli månad även öppet onsdagar 12-16. Övriga tider efter överenskommelse.

Fri entré (För bokade grupper upp till 20 personer är avgiften 600 kronor, därutöver 20 kronor per person
Medlemsavgift: 100 kr, familj 150 kr.
Plusgiro: 437 96 63-0 För närvarande är vi 138 medlemmar. Ordförande: Thomas Nilsson

Turistinformation

Tillgänglig dagligen 10-16 Anmäl genom att ringa: Tel 070-466 47 65 eller 0224-300 31.
Turistinformation Heby kommun

Lokala sevärdheter:
Gårdsjö Älgpark
Konst i Heby
Runstensmuseet 
Ingbo Källor och Kvarn
Färnebofjärdens nationalpark